Ok Nu är det dags

Jag rider i en ridgrupp och jag älskar det.
Varje vecka har jag nu fått frågan, "har du tröttnat på att vara ledig än då sandra?"
Jag har LÄTT kunnat svara, nej verkligen inte. MEN de senaste fem dagarna har jag drabbats av lätt ångest. OCh idag kunde jag svara, att JA nu börjar det bli kämpigt.

Nu handlar det inte om att jag vill stå och skämmas för att jag hackar löken för sakta, utan jag vill ha ett stimulerande arbete utan stress. Ge mig ett tack. Fuck kockandet, jag hatar att laga mat till människor, jag vill bara äta själv.

Vad ska man då kunna? "Högtrycksspolning och arbete med vacumsugbil. Erfarenhet av dessa arbetsuppgifter är mycket önskvärt. " MEN nu när jag kollar runt på ams ser jag ju FÖLJANDE meritkrav "
Egen blogg
Över 400 vänner på Facebook
Jobbat med event tidigare.

ÄR jag överkvalificerad eller vad? JAG lever mitt liv via facebook. ATT jag sedan inte har så många vänner kan man ju ändra på LÄTT. Och sen får jag väl börja blogga lite mera "Gossipgirlstil" så jag får lite flera läsare. Lite mera elakheter och lite mera naket.
Detta datorliv har gått så långt att facebook är min största informationskälla. Statusrader med RIP. och man vet att nån har dött, ett dygn innann det står i tidningen. Folk tränar, folk bråkar, och folk blir ihop. Alltså värsta kollen. Men idag har det gått för långt och jag har insett att jag måste lägga in mig eller erkänna att jag har ett problem. "Ja hej jag heter Sandra och jag är beroende av facebook."
Jag förnekar iaf. inte mitt problem. Första steget.

Angående eventuellt jobb så kommer jag antagligen att  fortsätta lata mig. DET är ju egentligen helt underbart att kunna läsa böcker, sola, äta och umgås med folk (som inte jobbar) när man vill. Men det är just balansen mellan fritid och bunden tid, krav och frihet som blir lite rubbad. Latheten blir övermäktig tillslut.

MEN ÖJ. I morgon har jag sovmorgon. Jag ska ta en tur och undersöka eventuell lösbajs kanske.. Men innan det blir busschaufförsvarning på det här inlägget SKA JAG GÅ IFRÅN DATORN. JA NU.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0